Olika ambitioner av ledarskap

Ledarskap är den högsta nivån. Den kräver energi för att flytta saker från A till B. oftast så puttar du in mer energi än du får tillbaka. Ledarskap behöver en vision, något att sikta på som känns spännande och engagerande. Det är ur spänningen som engagemanget föds. Att vara engagerad betyder inte att man är allmänt pigg och alert, det betyder att koppla ihop sig. Det kan man göra kring en idé, ett mål eller med en annan människa. När ledarskap genomförs så har något annat och nytt skett.

Ledarskap drabbas ibland av tyngdlagen, vi blir nöjda och bekväma. Ledarskapet degenererar då till det vi kallar för management. Det handlar inte om att flytta saker från A till B, utan att optimera och bibehålla, det vi redan har. Det i sin tur, förutsätter att världen i dag i allt väsentligt ser likadan ut som igår och som den kommer att se ut imorgon. Management kräver en stabil värld där vi putsar på det befintliga och hoppas att inget kommer att förändras.

Det finns en ännu lägre ambitionsnivå av ledarskap, kallad facilitering. Här putsas det inte på något och ambitionen att optimera något saknas. Här handlar det om att om någon mot förmodan skulle vilja åstadkomma något så skall jag i alla fall inte stå i vägen. Jag håller mig undan som chef och så får vi se vad som händer. Kanske ser jag till att vara så upptagen med annat ingen frågar efter eller kan följa upp. Jag blir en mästare på att hitta mina gömställen.

I många organisationer blandar man ihop de här begreppen och kallar allt det chefer gör för ledarskap, men management och facilitering är inte ledarskap. Då det oftast handlar om synsätt och förståelse uppstår problem i verksamheten om man kallar sina chefer för ledare och vill att de skall utöva ledarskap, när de fastnat i de två andra och lägre nivåerna.